Attraktiv avfallsimport

Date: June; 30; 2014 | Author:
Return to news list

Ledig kapacitet på svenska anläggningar. Miljoner ton avfall till dyr deponering i England. På denna rörliga marknad förflyttar sig avfallet över gränserna från England till Sverige, där avfallsenergin utnyttjas till hundra procent.

Är det någon vits med att importera avfall från England och sedan bränna det i svenska anläggningar?

Frågan är inte ny för Mads Prag Roesen, som besvarar den utan tvekan.

– Javisst, vitsen är precis lika stor som när träpellets importeras från Kanada, kol från Sydafrika eller olja från Saudiarabien. Faktiskt är det kanske ännu mer vits med avfallsimporten, eftersom vi kan utnyttja avfallsenergin till hundra procent vid de svenska anläggningarna för avfallsförbränning som producerar både el och fjärrvärme. Det klarar inte de engelska anläggningarna eftersom de inte har möjlighet att få avsättning för värmen i fjärrvärmesystem, säger Mads Prag Roesen, delägare i Combineering, som hjälper anläggningar med såväl avtal som allt annat praktiskt vid avfallsimport.

Varje ton sparar CO2

Med tanke på att avfallet måste emballeras och fraktas långa vägar med både lastbil och båt kan det tyckas att det förbrukas stora mängder fossila bränslen för att förflytta det CO2-neutrala bränslet till svenska avfallsförbränningsanläggningar. Borde inte britterna själva ta hand om sitt avfall på ett förnuftigt sätt, och hur kan dansk eller svensk energiförsörjning motivera en sådan import?

Mads Prag Roesen är glad över frågan, som han har flera svar på. För det första importerar vi ju även träpellets och flis långväga ifrån. För det andra handlar vi hela tiden med allehanda varor som fraktas och påverkar miljön i både avsändar- och mottagarlandet. När det gäller den tredje faktorn säger Mads så här:

– En livscykelanalys visar att vi totalt sparar 200–400 kg koldioxid för varje ton avfall vi importerar i stället för kol. Med tanke på detta blir det på europeiskt plan just kolet som får ta ett kliv åt sidan och ge plats för avfallet.

Billigaste och bästa lösningen

Mads Prag Roesen är van vid att identifiera vilka drivkrafterna på avfallsmarknaden är, bland annat genom att titta på vilka fördelarna blir för olika partner. Så här förklarar han saken:

Avfallsimport är bra för de svenska anläggningarna eftersom de har ledig kapacitet och är ålagda att sköta energiförsörjningen, och de här anläggningarna är dessutom specialanpassade för att bränna avfall och kan därmed utnyttja energin till fullo.

Avfallsimport är också bra för de brittiska aktörerna eftersom hanteringen av sorterat avfall är miljömässigt försvarlig, i synnerhet i jämförelse med deponering som är en både dyrare och sämre lösning.

– Det blir billigare för de brittiska aktörerna än några andra alternativ. Säljs inte avfallet händer inget med det, för britterna har själva inte kapacitet att bränna sitt avfall, säger Mads Prag Roesen och syftar på de 20 miljoner ton avfall som deponerades i Storbritannien under 2011. Sedan dess har mängderna minskat. Bland annat på grund av avfallsexport till Sverige, Danmark, Holland och Norge.

Mängder av engelskt exportavfall

2011 exporterades 300 000 ton avfall från Storbritannien. 2012 hade exporten ökat till 900 000 ton, och 2013 var avfallsexporten uppe i 1,5 miljoner ton. Av detta gick ca 200 000 ton till Sverige.

Enligt Mads Prag Roesen kommer den svenska avfallsimporten att öka under de närmaste åren, då allt fler anläggningar väljer att fylla sina pannor med importerat avfall. Det kommer samtidigt att leda till att pressen på de brittiska avfallsproducenterna lättar något. I gengäld ökar deponeringstakten i Storbritannien, samtidigt som det blivit enkelt för offentliga anläggningar att utfärda garantier. Det innebär att avfallsexporten även i fortsättningen blir en attraktiv lösning för de brittiska producenterna.

– Min bedömning är att Storbritannien producerar mer avfall än vi har kapacitet för i Sverige, avslutar Mads Prag Roesen.

Priset

De brittiska producenterna tar ut ett pris på ca 500–600 kronor per ton. Ungefär hälften går åt till transporterna, medan de svenska anläggningarna kan räkna med att få 200–300 kronor per ton. Observera att det är nettobelopp efter eventuell ersättning till Combineering för hjälpen med att genomföra transaktionerna.

Priserna varierar beroende på årstid, avfallets kvalitet, om man kan ta emot avfall året runt eller bara vintertid och riskovillighet, t.ex.om man vill ha ett fast pris.

Tre goda råd vid avfallsimport

Mads Prag Roesen kommer med följande råd till anläggningar som gärna vill importera avfall:

  1. Skaffa hjälp: Det är mycket att hålla ordning på vad gäller lagar, avtal och allt det praktiska, t.ex. lokala brittiska regelverk och olika länders tolkning av EU:s transportförordning. Combineering kan klara av allt detta med en ”halvtidare”, medan en anläggning normalt behöver avsätta en eller två personer under en längre tid för att de ska kunna sätta sig in i det hela. Combineering tar betalt per ton och utgår från principen om resultatbaserad betalning (no cure, no pay).
  2. Sätt igång i tid: Det tar ett halvår från idé till avfall i anläggningen. Det tar lång tid att hitta producenter, skriva avtal, få tillstånd i Storbritannien och Sverige samt att samla in all information som krävs för dokumentationen. Det är alltså för sent att sätta igång efter sommarsemestrarna om man vill kunna bränna importerat avfall i anläggningen under vintern 2014/2015.
  3. Var realistisk: Anpassa förväntningarna efter verkligheten. Man måste till exempel koppla samman ekonomi och kvalitet och tänka på att det inte lönar sig att försöka pressa priset mer än vad producenten klarar av. Det innebär bara att man riskerar att inget avfall kommer trots att man skrivit avtal om saken. 

Avfallsexport från Storbritannien

  • 2013 exporterade Storbritannien 1,5 miljoner ton avfall.
  • Av detta gick 7 procent till Sverige, 8 procent till Danmark, 11 procent till Tyskland och resten till Nederländerna, som har fördelen av billiga transporter när lastbilarna återvänder från Storbritannien till Nederländerna.

Avfallshantering i Storbritannien

  • Allt avfall körs till Material Recycling Facilities (MRF) där man sorterar ut metall, papper och kompost. Resten deponeras eller förbränns/exporteras för förbränning.
  • 2011 gick cirka 20 miljoner ton avfall till deponering. Sedan dess har mängden minskat till cirka 17 miljoner ton.
  • 2020 förväntas mängden avfall som deponeras ha minskat till cirka 10 miljoner ton.
  • Då kommer en tredjedel av det brittiska avfallet att exporteras, en tredjedel förbrännas och en tredjedel sorteras.

Kvaliteten på det importerade avfallet

  • ”19 12 10” och ”19 12 12” är koderna för RDF; bränsle utvunnet ur avfall. Kvaliteten på avfallet inom RDF kategorin kan vara allt från finfördelat papper och plast av så kallad ”cementkvalitet”, som går att blåsa in i en roterugn och som där ersätter koldamm med ett brännvärde på 20–30 MJ, till närmast drypande avfall med 40-procentig vattenhalt som därmed har ett mycket lågt brännvärde.
Return to news list